Designprocessen
Gator kan uppfattas som permanenta strukturer – det är de inte. Gator har alltid varit platser i förändring. Men vad som står i fokus för utformningen och hur vi designar dem förändras över tid.
Det centrala i Street Moves är att processen är inkluderande, tvärdisciplinär, platsspecifik och utforskande. För det behövs designerns kompetens och personer med lokal platskännedom. Street Moves designprocess är därför utformad för att involvera så många berörda personer och aktörer som möjligt från början till slut. Här kan du följa grunden i Street Moves designprocess i fyra steg:
Steg 1 – Behovsanalys
/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDesignprocess_1_2024.jpg)
Designteamet och kommunen besöker platsen tillsammans. Tidigt i processen görs mätningar och observationer baserade på de effektmål som kommunen tagit fram. I projektets slutskede görs nya mätningar för att se vad designen har gett för resultat. Mätningarna kan vara både kvantitativa och kvalitativa. De kan innefatta exempelvis flödesmätningar av gående, cyklister och biltrafik, eller mätningar av grönska och biodiversitet. Mätningarna kan göras genom exempelvis enkätundersökningar, intervjuer eller observationer.
Kommunens vision, effektmål och fynden från platsbesöket utgör ett ramverk för inbjudan till workshop med medborgare, privata aktörer, kommunrepresentanter och andra som berörs av platsen. För att engagera och ta reda på vilka behov som finns är det viktigt att bjuda in så brett som möjligt i ett tidigt stadie. En tät dialog och återkommande återkoppling med de som berörs av förändringen av gatan är A och O för processen och resultatet.
Steg 2 – Skissprocess och feedback
/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDesignprocess_2_2024.jpg)
Utifrån dialogen, den samlade behovsanalysen och tidigare lärdomar från Street Moves utarbetas skissförslag av designteamet. Det första skissförslaget ger en gemensam förståelse över målbilden och ligger till grund för återkoppling och fortsatt dialog mellan kommun, designteam, invånare, involverade aktörer och experter inom områden som berör gatan. Exempel på sådana områden är mobilitet, universell utformning, biodiversitet, stadsgrönska och barnperspektiv.
Utifrån skissförslag och diskussion utarbetas flera designförslag som kan ta formen av 3D-visualiseringar, volymskisser, handritade skisser och annat som tydligt visar förslagens form och funktion. Efter en sista feedback-runda kan skisserna tas vidare till tekniska ritningar, framtagande av bygghandling, tillståndsprövning och produktion.
Steg 3 – testa designprototyp på gatan
/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDesignprocess_3_2024.jpg)
Designen testas på gatan. Därefter mäts effekter genom metoder som svarar på de mätningar som gjordes i projektets början. exempelvis flödesmätningar, vistelseaktivitet, grönska, biodiversitet, enkätintervjuer och analys av annan data och jämförs med mätningarna i projektets början. Utifrån mätningarna utvärderas designen och den designprocess som lett fram till den. Vad hade kunnat göras annorlunda? Vilka lärdomar kan tas med in i framtida arbete? Vilken kunskap kan plockas ut ur projektet och delas nationellt?
Steg 4 – nästa steg
/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2024%2F12%2FDesignprocess_4_2024.jpg)
Den kunskap som har byggts i projektet delas vidare inom kommunen, med andra parter inom Street Moves och med resten av världen! Och så fortsätter processen – nu med fler röster, lärdomar, behov och funktioner som utgångspunkt. Svårare än så är det inte!