.pdf(9mb)
Rapport RE:purpose
Klicka här för att läsa ArkDes och sakkunnigas rapport med bearbetade policyförslag.
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2FArkDes_REpurpose_2025_foto_Kalle-Sanner_beskuren.jpg)
Hur kan vi omvandla och utveckla befintliga byggnader i stället för att riva och bygga nytt? Omvandling – RE:purpose är ett praktiknära forskningsprojekt som vill bidra till innovativ policyutveckling. Projektet är ett samarbete mellan ArkDes, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Fastighetsägarna.
För att minska klimatpåverkan och uttaget av naturresurser måste byggsektorn ställa om till mer resurseffektiva kretslopp. Intresset för cirkulär ekonomi, omvandling och hållbar förvaltning har ökat, men den praktiska tillämpningen är fortfarande i sin linda.
Genom kunskapsuppbyggnad och spekulativ gestaltning undersöker forskningsprojektet Omvandling – RE:purpose möjliga vägar för att främja omställning inom bygg- och fastighetsbranschen mot mer hållbar förvaltning och omvandling av befintliga byggnader. Praktiknära forskning som förenar teori och praktik är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en genomgripande förändring av attityder och praxis inom samhällsbyggandet och för att uppnå de nationella och globala hållbarhetsmålen.
Genom en utlysning valdes tre tvärdisciplinära team ut för att jobba med varsin fastighet: Turitzhuset i Bagaregården i Göteborg, Kordahusen i Alviks strand i Stockholm och Förvaltningshuset på Umeå universitets campus.
Förslag för omvandling och förvaltning av tre fastigheter
Under 2025 tog teamen fram omvandlings- och förvaltningsförslag för att belysa hinder och utmaningar med omvandling, men också möjligheter och värden i det redan byggda. Teamen presenterar förslagen i varsin rapport, som också innehåller förslag på policyförändringar som kan minska hinder och öka incitament för omvandling.
Läs mer om teamens arbete med respektive fastighet nedan.
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2Fm11.jpg)
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2F89A9168.png)
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2FArkDes_REpurpose_2025_foto_Kalle-Sanner_beskuren.jpg)
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FTuritzhuset-Goteborg_Kollage-Team-Nya-varden-i-det-gamla-1-scaled.jpg)
Turitzhuset i Bagaregården, Göteborg
Teamet Nya värden i det gamla undersökte hur Turitzhuset i Göteborg kan utvecklas och förvaltas genom att synliggöra arkitektoniska, klimatmässiga och kulturhistoriska värden i tidiga skeden av stadsutveckling.
Utgångspunkten var en kritik mot att byggnaders värde ofta reduceras till tekniska och ekonomiska parametrar. Teamet såg i stället historien som en aktiv resurs och betonade arkitektens roll i att förstå och kommunicera byggnaders potential.
Genom arkivstudier och platsanalyser kartlades Turitzhusets förändringshistoria, från uppförande till idag. Studierna visade hur tidigare ombyggnader påverkat rumsliga samband, ljusförhållanden och rörelsemönster. Flera av dagens problem kunde kopplas till förändringar som gjorts i den ursprungliga byggnaden.
Utifrån studierna tog teamet fram ett omvandlingsförslag där befintliga kvaliteter återaktiveras och tydliggörs. Genom att öppna upp samband, återskapa entréer och använda byggnadens befintliga struktur möjliggörs en mångfunktionell användning med bostäder, verksamheter och gemensamma ytor.
Arbetet lyfter behovet av att integrera arkitektonisk analys tidigt i processen och att bredda beslutsunderlag bortom ekonomiska parametrar. Det visar också hur befintliga miljöer kan utvecklas med historien som drivkraft för framtida värden.
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2FLagenhetsprototyp-i-Kordahusen-Alviks-strand.-Foto-Tove-Falk-Olsson.jpg)
Kordahusen i Alviks strand, Stockholm
Team Fredriksson-Ahlgren-Wingårdhs undersökte hur Kordahusen i Alviks strand kan omvandlas med minsta möjliga ingrepp.
Genom planstudier, modeller och en fullskalig prototyp prövades hur kontorsmiljöer kan omvandlas till bostäder och gemensamma funktioner med hög bevarandegrad. Särskilt fokus låg på hur befintliga strukturer, installationssystem och material kan tas tillvara i stället för att ersättas.
Kartläggningen visade att byggnadernas struktur och tekniska system i stor utsträckning kan behållas, trots att regelverk och branschpraxis ofta driver mer omfattande ombyggnader. Förslagen visar också hur olika funktioner kan samexistera över tid, vilket möjliggör en stegvis omvandling.
Teamet tog även fram policyförslag kopplade till byggkompetens, detaljplaner, återbruk och certifieringssystem. Förslagen handlar bland annat om att möjliggöra mer flexibla detaljplaner, stärka kompetens kring ombyggnation och utveckla nationella system för återbruksgarantier.
:blur(9)/https%3A%2F%2Farkdes.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F05%2FIllustration-av-teamets-omvandlingsforslag.-Bild-Team-Framtidsminne-.jpg)
Förvaltningshuset, Umeå campus
Team Framtidsminne undersökte Förvaltningshuset på Umeå campus. Arbetet tog avstamp i en kritik mot hur byggnader värderas i samhällsbyggnadsprocessen, där ekonomiska kalkyler ofta ges företräde framför sociala, kulturella och ekologiska värden. Ambitionen var att utveckla en modell för alternativ värdering som kan bidra till mer nyanserade och hållbara omvandlingsstrategier.
Genom inventering, arkivstudier och intervjuer kartlade teamet byggnadens tekniska, historiska och sociala värden. Materialet organiserades i en värdematris som synliggör hur olika värden samverkar och ibland står i konflikt.
Utifrån detta utvecklades ett omvandlings- och förvaltningsförslag som bygger på att nya användningar prövas inom befintliga strukturer och med utgångspunkt i byggnadens rumsliga och arkitektoniska kvaliteter.
Teamets arbete resulterade också i förslag på styrmedel som kan stärka långsiktig förvaltning, bland annat genom att integrera värdemodellen i planering och underhåll. Arbetet visar att ett breddat värdebegrepp kan vara en nyckel för att bidra till mer nyanserade och hållbara omvandlingsstrategier.
Vad behövs för att minska hinder och öka incitament för omvandling?
Arbetet i Omvandling – RE:purpose visar att ekonomiska modeller, skatter och incitament ofta gynnar nyproduktion, medan byggnaders befintliga värden undervärderas. Byggregler och planprocesser påverkar möjligheterna till omvandling, men ökad flexibilitet skulle kunna underlätta utvecklingen.
Arbetet visar också behovet av ökad kompetens, tvärdisciplinära arbetssätt och bättre kunskap om befintliga byggnader. Certifieringssystem, garantier och tekniska lösningar behöver i större utsträckning anpassas till återbruk och stegvis omvandling.
Projektet lyfter fram behovet av reformer som stärker omvandling, resurseffektivitet och långsiktig förvaltning, där befintliga byggnaders värden tas tillvara och integreras i framtidens stadsutveckling på ett mer systematiskt sätt.
I en projektgemensam rapport presenterar ArkDes de policyförslag som identifierats genom fallstudierna och som bearbetats av projektledningen på ArkDes tillsammans med de sakkunniga experterna. Rapporten utgör ett underlag för vidare utveckling av arbetssätt inom bygg- och fastighetssektorn.
Läs rapporterna från projektet:
.pdf(9mb)
Klicka här för att läsa ArkDes och sakkunnigas rapport med bearbetade policyförslag.
.pdf(64mb)
Klicka här för att läsa Team "Nya värden i det gamlas" rapport för Turitzhuset i Bagaregården.
.pdf(60mb)
Klicka här för att läsa Team "Fredriksson-Ahlgren-Wingårdhs" rapport för Kordahusen i Alviks strand.
.pdf(75mb)
Catharina Dahl Palmér, arkitekt
Kristina de Rooij, fastighetsekonom och bebyggelseantikvarie
Ulrika Lindh, bebyggelseantikvarie
Ylva Frid, arkitekt
Björn Ekelund, arkitekt och planare
Felix Freudenthal Lotz, restaureringsarkitekt
Lisa Berglund, bebyggelseantikvarie
Maria Lyth, arkitekt
Kajsa Dahlbäck, samhällsstrateg
Finn Ahlgren, formgivare och konstnär
Carmen Izquierdo, arkitekt
Mariano Tellechea, arkitekt
Stina Hagelqvist, bebyggelseantikvarie och arkitekturhistoriker
Kristina Thimberg, civilingenjör
Robert Abrahamson, konstruktör
Kristina Mjörnell, affärsutvecklare och forskare vid RISE
Hanna Gelotte Fernandez, antikvarie och utredare på Riksantikvarieämbetet
Erik Stenberg, arkitekt och lektor vid KTH
Magnus Johansson Hessling, partner på New Republic
Maria Teder, arkitekt och specialist på social hållbarhet, Boverket
2025.03.19–2026.01.31
Mer om projektet: