Integrerade Gröna Typologier

Kan en systematisk genomlysning av typiska bebyggelsemönster bidra till ökad biologisk mångfald och skapa plats för fler ekosystemtjänster? Projektet Integrerade Gröna Typologier, som var en del av ArkDes Open Call 2021, initierades för att lyfta blicken bortom gatans roll i planeringen av ett hållbarare samhälle.

Dagens planeringsprocesser innebär ofta att olika typer av parker, grönområden och innergårdar planeras parallellt med bebyggelsen, snarare än som en helt integrerad del. Samtidigt har gröna och blå inslag i gaturummen fått en allt viktigare roll i arbetet med att hantera samtidens klimatutmaningar. Integrerade Gröna Typologier, som genomfördes av Warm in the Winter ↗ och Ekologigruppen ↗, pekar på behovet av ett helhetsperspektiv på stadens ytor – för att identifiera outnyttjade möjligheter att stärka både ekologiska och sociala värden.

Projektet, som finansierades av ArkDes i två steg, syftade till att diskutera behovet av ekosystemtjänster och biologisk mångfald parallellt med frågor om bostadsförsörjning och hållbar mobilitet. Genom att arbeta med olika bebyggelsetypologier – ett centralt begrepp inom planering för att beskriva, analysera och utforma byggda miljöer – var ambitionen att nå allmängiltiga resultat.

Åkersberga tätort i Österåkers kommun ↗ valdes som referens för att analysera typologier med varierande täthet: radhus eller friliggande hus med låg täthet, öppen kvartersbebyggelse med medelhög täthet och slutna kvarter med hög täthet. Teamet undersökte vilka ekosystemtjänster som redan fanns och identifierade ytor som kunde ge plats åt grön- och blåstrukturer. För varje typologi analyserades egenskaper som gatubredd och karaktär, hur privata och offentliga ytor utformats samt byggnaders placering och höjd. Dessutom kartlades grönytetal, exploateringstal och kapacitet för ekosystemtjänster.

Arbetet ledde fram till en omfattande och systematisk rapport. En slutsats var till exempel att varierande byggnadshöjd i slutna kvarter är en fördel, så att solen når ned till innergårdarna. Det ger ljusare och attraktivare miljöer med bra mikroklimat, vilket gynnar såväl människor som djur och växter. För kvarter med öppnare bebyggelse såg projektgruppen att bostadsgårdar bör gestaltas och skötas som levande ekologiska system, i samspel med omgivande grönstruktur.

Som ett resultat av fallstudien i Åkersberga utvecklades ett gemensamt verktyg baserat på ett urval av de indikatorer som bedömdes mest relevanta för de testade typologierna. Det blev ett av projektets viktigaste resultat – dels för att underlätta förståelsen mellan personer med olika kompetenser, dels för att bidra med generella iakttagelser som kan tillämpas på andra platser. Verktyget presenteras i projektrapporten.