Den onde, den gode, den fule

Går det att blåsa liv i ett öde spårområde i ett mindre samhälle, där det känns som att inte mycket händer? Projektet Den onde, den gode, den fule närmade sig frågan på ett öppet och prestigelöst sätt genom en lekfull medborgardialog och kartläggning av Tibros befintliga resurser i syfte att inspirera invånarna att delta i en långsiktig stadsutvecklingsprocess.

Tibro är en av många svenska orter där stationssamhällen vuxit fram och blomstrat. I Tibro kunde många lantbrukare sälja egentillverkade möbler tack vare tillgången på bra virke. När järnvägen kom 1876 började en mer storskalig möbelindustri ta fart. Med den kom även många specialistkompetenser, men sedan järnvägen lades ned 2003 har spårområdet i centrala Tibro stått öde.

ArkDes Open Call 2019 syftade till att belysa stadens utmaningar med fokus på bland annat delaktighet och kvalitet i offentliga rum. Projektet Den onde, den gode, den fule drevs av Tibro kommun ↗, Anders Berensson Architects ↗ och Folk Lab ↗. Samarbetet hade inletts med en förfrågan från kommunen om att producera bilder till en dialog om stationsområdets framtid. Lekfulla bilder visade allt ifrån småskaliga idéer till visionära förslag. De presenterades i lokalpress och på evenemang som Tibros årliga Ljusvandring. Tibroborna uppmanades att lämna in egna idéer vilket resulterade i över 260 olika förslag.

Med stöd av ArkDes utvecklades en tillfällig plan för det två hektar stora området i form av ett rutnät. Tre gånger tre meter stora rutor kunde bokas för olika aktiviteter, från korvförsäljning till att anordna konserter. Ytan delades in i zoner: en byggnadszon för temporära strukturer, en kommunikationszon med förslag till nya övergångar och gång- och cykelväg längs den tidigare banvallen och slutligen en parkzon. Den blev störst till ytan som ett svar på önskemål om ett offentligt rum för möten mellan generationer. I samarbete med Folk Lab hölls öppna workshops, där deltagarna byggde prototyper med hjälp av enkla byggsatser.

Ett viktigt inslag var att inventera lokala resurser, där företag, organisationer och utbildningar besöktes. Förutom att identifiera överskottsmaterial och lokala aktörer, bidrog arbetet till att synliggöra Tibros särdrag och den hantverkstradition som präglar samhället. Inventeringen gav upphov till många förslag och teamet kunde få hjälp med ny ytbehandling av en äldre husvagn som användes som ett rullande platskontor.

Arbetet dokumenterades i en omfångsrik projektrapport i form av en projektdagbok. Det första större projekt som senare genomfördes var en utomhusscen ↗ som tillverkades ihop med studenter på Hantverksakademin. Flera av de åtgärder som inspirerats av dialogarbetet finns med i den centrumutvecklingsplan Tibro kommun ↗ antog i februari 2024.