Byggnadens historia

Om du besöker ArkDes kommer du till Exercishuset, en gul byggnad som ligger vid Exercisplan mitt på Skeppsholmen.

Huset byggdes 1851–1853 och ritades av arkitekten Fredrik Blom. Fasaden mot den öppna platsen fick en mittdel som ser ut som en antik tempelgavel1. Där hittar du idag ArkDes entré.

När Exercishuset byggdes var hela Skeppsholmen en bas för svenska flottan, som flyttat hit från Blasieholmen år 1634 därför att drottning Kristina inte ville ha ett skeppsvarv som utsikt från slottet Tre Kronor i Gamla stan. Flottan kom att bli kvar ända till 1970-talet då de sista kvarvarande delarna av verksamheten på ön flyttade till Muskö, söder om Stockholm.

På Skeppsholmen fanns bostäder och kaserner för sjömän och officerare, torped- och minverkstäder, kyrka, arrestlokal samt ett idag sedan länge rivet kallbadhus. Det låg ungefär där Djurgårdsfärjan lägger till idag och finns avbildat i en av konstnären Eugene Janssons mest kända målningar – Flottans badhus (1907).

Högst upp på ön låg Exercishuset. Från början hade byggnaden två funktioner. Dels var den sjömännens gymnastiksal. Men förutom att träna upp sin kondition genom att svinga sig över plintar och hänga i ribbstolar fanns det i huset även möjlighet för dem att ägna sig åt diverse exerciser, det vill säga militära övningar, som att ladda fartygskanoner. I byggnaden fanns nämligen ett övningsbatteri med en uppsättning kanoner.

På helgerna kom stockholmarna över gjutjärnsbron till Skeppsholmen när Exercishuset lockade med matrosbaler. Det var ett populärt nöje att ta en svängom med sjömännen och även den här delen av livet på ön fångade Eugène Jansson i en av sina målningar. I Matrosbal2 (1909) dansar uppklädda stockholmsdamer med sjömän i blå och vita uniformer i en Exercishall som framstår som både mystisk och festlig.

Festligt, men framför allt dramatiskt, var det i april 1938 när SM-finalen i handboll för herrar spelades i Exercishuset. Över 1 500 åskådare trängdes kring planen och hängde i ribbstolarna för att få en skymt av dramatiken när Västerås IK vann en knapp seger över Djurgårdens IF. Tjugo år senare flyttade det nyöppnade Moderna museet in i lokalerna.

ArkDes grundades 1962 och hette från början Arkitekturmuseet. Det var arkitektorganisationen SAR – Sveriges Arkitekters Riksförbunds – samling av ritningar som utgjorde grunden för museets samling, som 2024 vuxit till fyra miljoner föremål. Till Skeppsholmen kom museet 1966. Nykomlingen flyttade in i bottenvåningen på Sjökarteverket – en av flottans äldre byggnader där konsthögskolans arkitektskola höll till. Det fanns bara ett utställningsrum som också var passage till skolans föreläsningssal. Därför visades museets första utställning Hej stad hos grannen Moderna museet – i samma lokaler som ArkDes nu återöppnat. Utställningen, som ville väcka en förnyad diskussion kring stadsbyggnadsprinciper, bestod av projicerade diabilder ackompanjerade av specialskriven musik.

När besökarna kom till Exercishuset för att se Moderna museets och Arkitekturmuseets utställningar på sextiotalet var det en helt ny typ av museum de möttes av. Det var inte som på Nationalmuseum, på andra sidan bron där besökarna möttes av en pampig trappa. I Exercishuset var det nära till konsten – bara att kliva in genom dörren och över tröskeln.

Många utställningar i Exercishuset bjöd också på något helt nytt. Det som visades var inte bara konst som skulle beundras – utställningar som Hej stad och Modernas Hon – en katedral (1966) ↗ var helhetsupplevelser, tänkta att upplevas med många sinnen, skulpturer och installationer som barn och vuxna kunde gå in i, använda sig av och uppleva på sitt eget sätt.

På 1990-talet tyckte staten, som driver museerna på Skeppsholmen, att det var dags för Moderna museet att få en ny byggnad. För att få fram det bästa förslaget utlystes en internationell tävling där den spanske arkitekten Rafael Moneos bidrag ”Telemachos” vann. När den nya byggnaden3 stod klar 1998 lämnade Moderna museet Exercishuset och Arkitekturmuseet kunde flytta in. I utställningssalarna möttes besökarna bland annat av den nya permanenta utställningen Arkitektur i Sverige. Men museet fick inte bara större och bättre utställningslokaler – vid sidan av Exercishuset hade Moneo ritat en helt ny byggnad för museets bibliotek, kontor, forskarservice och under det, magasinen4 där ArkDes stora samling av svensk arkitektur förvaras. Redan samma år (1998) belönades denna del av öns nya museikomplex med Kasper Salin-priset, Sveriges finaste arkitekturpris. I motiveringen skrev prisjuryn bland annat: ”De vackra interiörerna har ett flödande dagsljus, vilket särskilt gäller biblioteket med dess precision och elegans” Långt ifrån alla museer har ett specialistbibliotek öppet för allmänheten – ArkDes har det. Hit kan du gå för att låna böcker och läsa internationella arkitektur- och designtidskrifter. Den ursprungliga inredningen står kvar: skrivbord, stolar och fåtöljer som specialritats av arkitekten och formgivaren Thomas Sandell och så den stora mattan med mönster av Josef Frank.

Det finns unik design på andra håll i museet också. I ArkDes aula hänger en knallblå ridå i ull som skapats av Pia Wallén och väggarna i Café Blom är delvis täckta med rader av oglaserade kakelplattor med djup relief formgivna av Pia Törnell.

Ett riktigt spektakulärt hus, som tog plats utan att skämmas för sig, var inte vad Rafael Moneo tyckte att platsen behövde. På Skeppsholmen krävdes något annat. Det var viktigt att bevara karaktären av skärgårdsö. Dessutom var inte staden runt omkring ön i behov av en ny, stor byggnad, som syntes alltför mycket. Så blev det också. Trots att det är en stor anläggning gör den inte mycket väsen av sig. På håll är det en skog av lanterniner som syns, särskilt kvällstid när de skulle lysa som lyktor i stockholmsmörkret. Lanterninerna som sitter på museets pyramidformade tak leder ned ljus i utställningssalarna. Moneos omsorg om Skeppsholmen gjorde även att flottans gamla arrestbyggnad bevarades. En del arkitekter som deltog i tävlingen ville riva men inte Moneo. Arresten fick stå kvar och kom att hamna mitt framför den nya byggnadens terrakottaröda fasad och därför blev det svårt att hitta till museernas gemensamma entré. Det var säkert många som kände att avståndet till konsten och utställningarna blivit större och en recensent påpekade 1998 när museet öppnade att Exercisplan hade tystnat.

Nu har vi ändrat på det. När ArkDes öppnade igen, hösten 2024, efter en tids ombyggnad har entrén flyttat tillbaka till Exercisplan. Avståndet mellan museet och världen utanför ska vara kort, helst obefintligt. Därför har vi dammat av de bästa idéerna från Moderna museets och Arkitekturmuseets ungdom. Det ska vara nära och lätt att hitta till konsten och arkitekturen, utställningarna ska vara upplevelser som alla ska kunna vara delaktiga i att utforma. ArkDes är fortfarande en plats för att möta arkitekturen och designen, men också för att möta andra människor.

Nytt är vårt sätt att visa utställningar. ArkDes har en unik samling med cirka fyra miljoner föremål – ritningar, skisser, modeller, fotografier och annat som donerats till museet och som berättar om hur det moderna Sverige tog form. För första gången i museets historia visar vi nu samlingen – omkring 500 föremål ingår i den nya samlingsutställningen, dessutom är våra intendenter på plats varje dag museet är öppet för att tillsammans med besökarna öppna mappar och lådor med några av de skatter som annars håller till i museets magasin. Vi kallar det Unboxing5. Efter ett år byter vi ut föremålen i samlingsutställningen mot andra som kan bjuda på nya perspektiv och berättelser. På Torget6 jobbar vi likadant, men här diskuterar vi framtidens städer, bland annat genom att visa upp de praktiknära forskningsprojekt som ArkDes driver tillsammans med kommuner runt om i landet.

För att allt detta ska vara möjligt har vi fått hjälp av arkitekterna Arrhov Frick som skapat ett unikt och flexibelt möbelsystem7 av glasväggar, bord8 och pallar med återanvänt material från tidigare utställningar och gallerier. Med återbruk har vi skapat en ny och unik besöksupplevelse som alltid ska vara välkomnande. Det nya ArkDes är ett museum i ständig förändring, men en plats som alltid är levande och öppen och som hörs i debatten om hur vi tillsammans formar morgondagens samhälle.