Den onde, den gode, den fule

Går det att blåsa liv i ett öde spårområde i ett mindre samhälle, där det känns som att inte mycket händer? Projektet Den onde, den gode, den fule närmade sig frågan på ett öppet och prestigelöst sätt genom en lekfull medborgardialog och kartläggning av Tibros befintliga resurser i syfte att inspirera invånarna att delta i en långsiktig stadsutvecklingsprocess.

Tibro är en av många svenska orter där stationssamhällen vuxit fram och blomstrat. I Tibro kunde många lantbrukare sälja egentillverkade möbler tack vare tillgången på bra virke. När järnvägen kom 1876 började en mer storskalig möbelindustri ta fart. Med den kom även många specialistkompetenser, men sedan järnvägen lades ned 2003 har spårområdet i centrala Tibro stått öde.

ArkDes Open Call 2019 syftade till att belysa stadens utmaningar med fokus på bland annat delaktighet och kvalitet i offentliga rum. Projektet Den onde, den gode, den fule drevs av Tibro kommun ↗, Anders Berensson Architects ↗ och Folk Lab ↗. Samarbetet hade inletts med en förfrågan från kommunen om att producera bilder till en dialog om stationsområdets framtid. Lekfulla bilder visade allt ifrån småskaliga idéer till visionära förslag. De presenterades i lokalpress och på evenemang som Tibros årliga Ljusvandring. Tibroborna uppmanades att lämna in egna idéer vilket resulterade i över 260 olika förslag.

Med stöd av ArkDes utvecklades en tillfällig plan för det två hektar stora området i form av ett rutnät. Tre gånger tre meter stora rutor kunde bokas för olika aktiviteter, från korvförsäljning till att anordna konserter. Ytan delades in i zoner: en byggnadszon för temporära strukturer, en kommunikationszon med förslag till nya övergångar och gång- och cykelväg längs den tidigare banvallen och slutligen en parkzon. Den blev störst till ytan som ett svar på önskemål om ett offentligt rum för möten mellan generationer. I samarbete med Folk Lab hölls öppna workshops, där deltagarna byggde prototyper med hjälp av enkla byggsatser.

Ett viktigt inslag var att inventera lokala resurser, där företag, organisationer och utbildningar besöktes. Förutom att identifiera överskottsmaterial och lokala aktörer, bidrog arbetet till att synliggöra Tibros särdrag och den hantverkstradition som präglar samhället. Inventeringen gav upphov till många förslag och teamet kunde få hjälp med ny ytbehandling av en äldre husvagn som användes som ett rullande platskontor.

Arbetet dokumenterades i en omfångsrik projektrapport i form av en projektdagbok som du hittar längre ner på sidan.

Kollage: Anders Berensson. 2019. Konceptskiss över stationsområdets framtid.
Kollage: Anders Berensson Architects, Folk Lab och Tibro kommun. 2019. Lekfullt förslag över spårområdets framtid.

*Foto: Linda Hutchins. 2020.* Från konceptskiss till permanent utomhusscen – Rock Stage i Tibro är ett långsiktigt resultat av projektet Den onde, den gode, den fule.

Återbesök 2025

”Genom projektet kunde vi få loss tid och en extern resurs för att hitta samverkansparter och konkreta åtgärder. Ett flertal har arbetats in i plandokument eller genomförts, antingen som prototyp eller som permanent åtgärd. Projektet har lett till en större öppenhet för undersökande och experimentella processer i organisationen.”
– Leif Ahnland, stadsarkitekt Tibro kommun

”Vår metodik bygger på att utforska den fysiska platsen och att kartlägga möjligheter. Vi närmade oss Tibro med nyfikenhet: Vad finns det för kompetens och engagemang här?”
– Anders Berensson

Sex år efter Den onde, den gode, den fule avslutades lever resultaten från dialogprojektet vidare.

Projektet resulterade i många konceptskisser baserade på en kartläggning av Tibros resurser, så väl materiella som personella. Det som först realiserades i en permanent gestaltning var utomhusscenen Rock Stage ↗, byggd tillsammans med studenter på Tibro hantverksakademi.

Projektet etablerade kontaktytor med kommunen, civilsamhälle och näringsliv och har lett till fler långsiktiga samarbeten. Under 2025 har arkitekturstudenter från KTH bland annat vidareutvecklat konceptskisser av stationsmagasinet genom fysiska prototyper ↗.

Flera idéer som togs fram under projektet finns med i kommunala plandokument. Parallellt med projektet togs en ny översiktsplan fram, där erfarenheterna integrerades i planerna för kommunens fortsatta utveckling. Projektet har även påverkat den centrumutvecklingsplan ↗ som Tibro kommun antog 2024. Med konkreta förslag kopplade till en flerårig budget fungerar planen som ett nytt operativt planeringsverktyg. Den fysiska miljöns tänkta utformning knyter också an till andra fokusområden, som kommunens folkhälsostrategi och energiplan.

Återbesöket visar att tidiga och småskaliga insatser kan få långsiktig betydelse och att tid fatt lära känna en plats och dem som verkar där är avgörande. Projektet har främjat en kultur av lekfullhet och experiment inom kommunen och den praktiknära forskningen har bidragit till förändring både i arbetssätt och i den fysiska miljön.

ArkDes återbesöker praktiknära forskningsprojekt

Återbesöken är en strategi inom ArkDes praktiknära forskning för att förstå hur idéer och kunskap lever vidare efter att ett projekt avslutats. Syftet är att se tiden som en aktiv del av forskningsprocessen och att förstå hur idéer mognar, omformas och får nya uttryck efter projektens slut. Fokus ligger på hur kunskap får fäste i kommunal praktik, hur arkitekters och designers arbetssätt förändras och hur insikter sprids till andra aktörer.