Gunnar Asplunds samling

I museets magasin finns över 27 000 ritningar, skisser och dokument som ger en unik och fascinerande inblick i arkitekten Gunnar Asplunds liv och arbete.

Världsarvet Skogskyrkogården, Göteborgs rådhus och Stockholms stadsbibliotek är några av de många byggnader som ritades av Gunnar Asplund (1885–1940). Hans omfattande efterlämnade material donerades till ArkDes i slutet av 1980-talet och ger en rik bild av en arkitektgärning som introducerade flera av 1900-talets viktigaste stilideal.

I Djursholm uppfördes 1917, mitt under första världskriget, en till synes nätt och ljus villa, ett tidigt exempel på tjugotalsklassicismen. I materialet går det att se hur Asplund arbetade med inbyggda perspektiv och förskjutna fönsteraxlar för att bryta upp byggnadens symmetri. Samtidigt var han sysselsatt med att rita nödbostäder för mindre bemedlade, tillfälliga hem som skulle lindra den akuta bostadsbristen under krigsåren. Trähusen Asplund ritade på Södermalm revs på 1960-talet, men ritningarna och skisserna finns bevarade i museets magasin på Skeppsholmen.

Redan 1913 vann Asplund tävlingen om tillbyggnaden av Göteborgs rådhus, ett uppdrag som kom att sysselsätta honom i över tjugo år. I museets samling finns tusentals skisser, ritningar och fotografier från detta långvariga arbete, där det går att följa utvecklingen från stram klassicism till den mjuka funktionalism som framför allt präglar interiören. När byggnaden stod klar 1935 var den inredd med möbler och lampor ritade av Asplund själv. Den unika formgivningen tog även form i samarbete med andra, bland annat med textilkonstnären Elsa Gullberg (1886–1984), som utformade mattorna.

Arbetet med Stockholms stadsbibliotek sträckte sig över nästan ett decennium och ger en tydlig bild av Asplunds metodiska och prövande arbetsprocess. I ArkDes samling finns skisser som visar hur bibliotekets rumsliga idéer växte fram genom skiss, omarbetning och förfining. En av dem visar den trappa som leder besökaren från den smala entrén upp till den cirkulära bokhallen, ett motiv som Asplund skissade redan 1921 och som kom att bli avgörande för byggnadens upplevelse. När biblioteket invigdes 1928 framstod bokhallen, med sitt jämna sidoljus och sin stora rymd, som ett radikalt och samtidigt inbjudande rum för kunskap och offentlighet.

Ett annat betydelsefullt samarbete var det med arkitektkollegan Sigurd Lewerentz (1885–1975). Tillsammans vann de 1915 tävlingen om Skogskyrkogården i Stockholm, planerad som en modern begravningsplats utan individuella mausoleer och med likvärdiga gravstenar för alla. Målet var att låta naturen vara orörd – något som fortfarande präglar den unika plats där Asplund själv begravdes 1940. Asplund och Lewerentz skulle även arbeta tillsammans med Stockholmsutställningen, den stora uppvisning av modern bostadsarkitektur och design som ägde rum på Djurgården i Stockholm sommaren 1930 då ett nytt stilideal som kom att kallas ”funktionalism” presenterades för fyra miljoner besökare.

Gunnar Asplunds arkiv är i dag en av museets mest uppskattade och efterfrågade samlingar. Intresset för hans verk har varit stort sedan 1980-talet. Med hjälp av medel från Riksbankens jubileumsfond kunde ArkDes 2014 digitalisera samlingen och stora delar av den är åtkomliga på DigitaltMuseum. Nyligen kunde ArkDes, tack vare museets vänförening, förvärva en originalskiss till interiören i biografen Skandia i Stockholm (1922–1923). Genom denna donation säkerställs att ytterligare en del av vårt gemensamma kulturarv bevaras för framtiden och görs tillgänglig för allmänheten.