Värm med spill och vattna med sol

Finns det outnyttjade ytor som kan användas för att skapa effektiva system för matproduktion i staden? ArkDes Open Call 2019 syftade till att lyfta utmaningar kopplade till dagens och framtidens städer. Ett av de finansierade projekten,Värm med spill och vattna med sol, utgick från den inneboende potentialen för hållbara lösningar som redan finns i stadsmiljön.

Den snabba urbaniseringstakten har gjort att merparten av jordens befolkning nu är stadsbor. Städerna står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller omställningen till mer hållbara system för energianvändning och matkonsumtion. Projektet Värm med spill och vattna med sol undersökte hur outnyttjade ytor och andra resurser i staden kan tas i bruk för att möta några av de behov som stadslivet skapar. Det uppstår till exempel lika mycket spillvärme i Sverige som det produceras el. En annan resurs är alla låglutande tak som inte används. Här finns även förutsättningar att ta hand om regnvatten, som vid skyfall överbelastar dagvattensystemen.

I projektet samarbetade arkitekterna Kristin Borg, Emma Nilsson och Daniel Lindberg med biologen och akvaponikspecialisten Björn Oliviusson och hållbarhetsexperten Michel Van Noord. Syftet var att utveckla förslag på hur stadens tak kan bli produktionsytor för framtidens mat, samtidigt som lösningarna skulle anpassas till arkitektoniska och sociala värden i den befintliga stadsmiljön. Tre tak i Stockholm – på Östermalm, i Högdalen och i Slakthusområdet – valdes ut för att visa på olika lösningar som kombinerar stadsodling, spillvärme och solenergi.

I Slakthusområdet valdes en tidigare lagerbyggnad med robust konstruktion. Taket på 2000 kvadratmeter bedömdes som optimalt för storskalig odling. Gruppen föreslog ett akvaponiskt system där fisk och grödor odlas i ett slutet kretslopp. Vidare föreslogs en sågtandad konstruktion klädd med solceller för att maximera energiproduktionen och som samtidigt skapade möjlighet att samla regnvatten för bevattning.

I Högdalen valdes ett socialt fokus för att göra byggnaden, som är centralt placerad, tillgänglig för allmänheten. Gestaltningen syftade till att skapa mötesplatser och pedagogiska miljöer. Ett hydroponiskt system, där fiskar ersätts av annan näring, föreslogs. Systemet är lättare än akvaponik, vilket passade takets relativt tunna konstruktion.

På Östermalm, slutligen, gestaltades ett förslag med en kombination av lösningar. Taket till den tidigare arkitekturskolans omfattade 2000 kvadratmeter. Ytan delades upp i tre klimatzoner och föreslogs nyttjas genom en blandning av hydroponik och akvaponik. Den första zonen bestod av en utomhusodling av humle som knyter an till den bryggeriverksamhet som finns i huset. Den andra bestod av en medelhavsträdgård i ett ouppvärmt växthus, den tredje av en krydd- och salladsodling i uppvärmd växthusmiljö.

Projektet gjorde det möjligt för gruppen att analysera byggnader i olika stadsdelar för att hitta takytor med rätt förutsättningar. Under de inledande och avslutande skedena av projektet hade gruppen tät kontakt med fastighetsägarna. Flera av dem visade stort intresse för projektet, men ingen av lösningarna realiserades.