Kommunhus, kommunalhus, stadshus: den svenska demokratins arkitektur

Anna Livia Vørsel är arkitekturhistoriker och forskare. Hennes projekt Kommunhus, kommunalhus, stadshus: den svenska demokratins arkitektur undersöker kommunala förvaltningsbyggnader i Sverige som uppförts efter andra världskriget. Dessa byggnader – såsom kommunhus, rådhus och stadshus – inrymmer lokala förvaltningar, socialtjänst och ibland offentliga inrättningar som bibliotek eller receptioner. Kontoren, fullmäktigesalarna och mötesrummen i dessa byggnader är platser där den svenska demokratin utövas genom möten mellan politiker, tjänstemän och medborgare.

I takt med att den svenska välfärdsstaten utvecklades från 1930-talet och framåt omorganiserades den nationella förvaltningen, vilket ledde till att antalet kommuner minskade från 2 500 till 270. De nya, större kommunerna behövde moderna byggnader, vilket resulterade i att nya kommunhus och stadshus uppfördes över hela landet. Sedan dess har många av dessa byggnader förändrats: vissa har renoverats, fått nya användningsområden eller privatiserats, medan andra har blivit föråldrade eller är i behov av reparation.

Med hjälp av arkivmaterial från arkitekter som Tore och Erik Ahlsén, Carl Nyrén, Sten Samuelsson och andra i ArkDes samling studerar projektet dessa byggnader i olika skalor. Det undersöker hur arkitekter har bidragit till att forma fysiska utrymmen för demokrati och offentlig förvaltning och ställer frågan hur demokratiska rum skulle kunna se ut i dag och vilken roll arkitekturen spelar för att skapa dem.