Commonplay

Kan differentierad förvaltning – och att ta till vara på outnyttjade urbana gröna allmänningar – ge bättre förutsättningar för barns lek och utforskande? Commonplay, som var ett av fem projekt som fick finansiering genom ArkDes Open Call 2021 med temat Gemensamma rum och mellanrum, utgick från lekens betydelse för barns välmående och utveckling.    

Projektet tog avstamp i att barnkonventionen blev lag 2020 och i forskning som visar lekens betydelse för barns utveckling. Evolutionärt sett fyller leken en avgörande roll i att vi som människor lär oss samarbeta, riskbedöma och hantera konsekvenser. Sedan slutet av 1800-talet har barns lek dock förpassats från att vara ett självklart inslag i stadslivet till en aktivitet som främst begränsas till förutbestämda ytor i staden. Detta synsätt på lekmiljöer reducerar barn och ungas möjlighet att ta plats och deras förutsättningar att kunna påverka sin omgivning.

Projektparterna bestod av landskapsarkitekter från Galaxen, Topias ↗ experimentella studio för stadsbyggnadsfrågor, Upplands-Bro kommun ↗ och forskare från SLU ↗. Tillsammans undersökte de hur små ingrepp kan stärka lekens plats i staden. Urbana gröna allmänningar – ofta bortglömda ytor – identifierades som en resurs. Forskning visar att grönområden är bland de mest inspirerande och välgörande lekmiljöerna för barns fysiska, sociala och mentala utveckling.

Målet var att förhöja lek- och rekreationsvärdena i två grönområden i Upplands-Bro kommun. Syftet var samtidigt att formulera en metodik som bygger på differentierad förvaltning, där barn och unga kan vara delaktiga i planeringsprocessen. Projektet genomfördes i nära samverkan med forskare från SLU, förvaltare, förskolepedagoger och barn i olika åldrar. Barnens aktiva deltagande gav insikter om hur de själva utforskar och nyttjar olika platser.

Arbetet organiserades i tre steg: identifiera och inventera förutsättningar, visualisera och engagera genom skisser och inspirationsexempel samt idéutveckla och agera i praktiken. Workshops, gåturer och lekobservationer genomfördes. Den slutliga gestaltningen av platserna byggde på att till exempel rama in ytor, skapa siktlinjer, infoga lekmarkörer och förändra topografin för att på olika sätt bjuda in till kreativ, social och motorisk lek.

En framgångsfaktor var att involvera nyckelpersoner inom kommunens förvaltningsorganisation för att ta del av kunskap och verka för långsiktig förankring. Projektet pekar på behovet av att formalisera informella lekmiljöer som en egen förvaltningskategori, helst redan i upphandlingsskedet. Arbetet resulterade även i en läsvänlig rapport – som systematiskt beskriver stegen från analys och förankring till genomförande – som kan fungera som en handbok för framtida initiativ.