Commonplay

*Foto: Topia landskapsarkitekter. 2021.*

Kan differentierad förvaltning – och att ta till vara på outnyttjade urbana gröna allmänningar – ge bättre förutsättningar för barns lek och utforskande? Commonplay, som var ett av fem projekt som fick finansiering genom ArkDes Open Call 2021 med temat Gemensamma rum och mellanrum, utgick från lekens betydelse för barns välmående och utveckling.

Projektet tog avstamp i att barnkonventionen blev lag 2020 och i forskning som visar lekens betydelse för barns utveckling. Evolutionärt sett fyller leken en avgörande roll i att vi som människor lär oss samarbeta, riskbedöma och hantera konsekvenser. Sedan slutet av 1800-talet har barns lek dock förpassats från att vara ett självklart inslag i stadslivet till en aktivitet som främst begränsas till förutbestämda ytor i staden. Detta synsätt på lekmiljöer reducerar barn och ungas möjlighet att ta plats och deras förutsättningar att kunna påverka sin omgivning.

Projektparterna bestod av landskapsarkitekter från Galaxen, Topias ↗ experimentella studio för stadsbyggnadsfrågor, Upplands-Bro kommun ↗ och forskare från SLU ↗. Tillsammans undersökte de hur små ingrepp kan stärka lekens plats i staden. Urbana gröna allmänningar – ofta bortglömda ytor – identifierades som en resurs. Forskning visar att grönområden är bland de mest inspirerande och välgörande lekmiljöerna för barns fysiska, sociala och mentala utveckling.

Målet var att förhöja lek- och rekreationsvärdena i två grönområden i Upplands-Bro kommun. Syftet var samtidigt att formulera en metodik som bygger på differentierad förvaltning, där barn och unga kan vara delaktiga i planeringsprocessen. Projektet genomfördes i nära samverkan med forskare från SLU, förvaltare, förskolepedagoger och barn i olika åldrar. Barnens aktiva deltagande gav insikter om hur de själva utforskar och nyttjar olika platser.

Arbetet organiserades i tre steg: identifiera och inventera förutsättningar, visualisera och engagera genom skisser och inspirationsexempel samt idéutveckla och agera i praktiken. Workshops, gåturer och lekobservationer genomfördes. Den slutliga gestaltningen av platserna byggde på att till exempel rama in ytor, skapa siktlinjer, infoga lekmarkörer och förändra topografin för att på olika sätt bjuda in till kreativ, social och motorisk lek.

En framgångsfaktor var att involvera nyckelpersoner inom kommunens förvaltningsorganisation för att ta del av kunskap och verka för långsiktig förankring. Projektet pekar på behovet av att formalisera informella lekmiljöer som en egen förvaltningskategori, helst redan i upphandlingsskedet.

Arbetet resulterade även i en läsvänlig rapport som systematiskt beskriver stegen från analys och förankring till genomförande och kan fungera som en handbok för framtida initiativ. Du hittar rapporten längre ner på sidan.

Foto: Topia landskapsarkitekter. 2021.

Återbesök 2025

”Det behöver inte vara så komplicerat! Projektet visar att det går att göra små åtgärder som får stor effekt. Det är kul att jobba intensivt med många personer, mycket blir gjort och en fin teamkänsla skapas”
– Johan Möllegård, tidigare kommunekolog på Upplands-Bro kommun

”Projektets största värde låg i synliggörandet av potentialen i att vidga förvaltning till en gestaltande praktik, liksom möjligheten att med små medel decentralisera och berika barns lekmiljöer.”
– Katja Andersson Teleman och Linus Fredriksson, Topia landskapsarkitekter

Fyra år efter att Commonplay avslutades lever resultaten vidare.

I Upplands-Bro etablerades ett nytt arbetssätt där kommunen började gestalta och bygga mindre parkprojekt i egen regi. Det skapade engagemang och ledde bland annat till satsningen Finnstagårdsparken ↗ och ett ökat fokus på att arbeta med återbruk.

Projektet gav möjlighet att närma sig en mer gestaltande förvaltning, där förvaltning ses som en kreativ process med platsbaserade insatser som utvecklas och prövas över tid. Återbesöket visar att projektet utmanade den traditionella landskapsarkitektrollen och att gestaltande förvaltning kan bli en del av kommunens ordinarie arbetssätt. Samtidigt blev det tydligt att löpande projekt utan tydlig slutpunkt kräver nya organisatoriska och ekonomiska strukturer, vilket kan vara utmanande.

Erfarenheterna har stärkt kompetensen kring lek- och vistelsevärden i både natur- och stadsmiljöer. Den praktiknära forskningen har även levt vidare utanför Upplands-Bro. På ArkDes utvecklades projektetet till ett pilotprojekt för bygglekplatsen “Utsikten” och Topia har fortsatt utveckla metoderna i bland annat arbetet med skolmiljöer och på Uppsalas arkitekturdagar 2025.

Foto: Topia landskapsarkitekter. 2023. Bygg din lekplats! på ArkDes blev en lekfull fortsättning på projektet. Med fokus på befintliga material och vardagligt användande kunde rika lekmiljöer skapas med enkla ingrepp.

ArkDes återbesöker praktiknära forskningsprojekt

Återbesöken är en strategi inom ArkDes praktiknära forskning för att förstå hur idéer och kunskap lever vidare efter att ett projekt avslutats. Syftet är att se tiden som en aktiv del av forskningsprocessen och att förstå hur idéer mognar, omformas och får nya uttryck efter projektens slut. Fokus ligger på hur kunskap får fäste i kommunal praktik, hur arkitekters och designers arbetssätt förändras och hur insikter sprids till andra aktörer.