ArkDes Fellowship 2020: Andrea Luciani

En studie av arkitektur, plats och samhällsutveckling i Svappavaara.

Andrea Luciani är forskare vid Luleå Tekniska Universitet och har en doktorsexamen i bevarande av arkitektoniskt arv från Politecnico di Milano. Andreas fellowship syftade till att utforska delar av arkitekten Ralph Erskines arv på djupet, utifrån en bred kontext. En del av perioden tillbringades i Svappavaara utanför Kiruna för att studera och samtidigt återaktivera Erskines byggnad Ormen Långe. I samverkan med invånare i Svappavaara har Andrea analyserat bebyggelsen och fört dialog kring hur tidigare tomma lokaler skulle kunna nyttjas på olika sätt.

Svappavaara är en liten gruvort norr om polcirkeln i Kiruna kommun, där Ralph Erskine på 1960-talet fick möjlighet att förverkliga delar av sin vision för en arktisk idealstad. Trots stora ambitioner realiserades endast en begränsad del av planen på grund av gruvkris och befolkningsminskning. Ett exempel på svårigheterna med att applicera storskaliga idéer i en lokal kontext är Erskines bostadskomplex Ormen Långe, en 200 meter lång byggnad som formgavs för att skydda staden från kalla vindar. Många tänkta funktioner som skulle stärka den sociala samhörigheten realiserades dock aldrig och undermålig infrastruktur och samhällsservice gjorde området impopulärt. Arbetskonflikter följde och Svappavaara tappade invånare till grannorterna Kiruna och Malmberget och byggnaderna gapade tomma. Underhållsproblem ledde så småningom dessutom till att halva byggnaden revs 2009. Många av de boende är idag invandrare och asylsökande som tillkommit efter flyktingkrisen, vilket sammantaget gör Ormen Långe till en plats som speglar samtida samhällsteman som globalisering, migration och glesbygdens utmaningar.

ArkDes samling fungerade som en rik källa till att förstå och skildra de perspektiv, visioner och narrativa lager som omgärdat bebyggelsen och Svappavaara redan från planeringsstadiet. Genom arkivet kunde den historiska samhällskontexten kartläggas, inklusive det politiska och sociala klimat som formade platsens utveckling. Förutom att inleda dialog med fastighetsägarna Kirunabostäder, syftade projektet till att engagera boende och personer som växt upp i området. Ambitionen var att verka för att bevara Erskines arv och att återaktivera övergivna gemensamma utrymmen.