Utställningarna öppna idag 10 - 20

Museets övriga öppettider

Fri Entré

Meny

Bättre upplevelse med cookies Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbsida. Genom att fortsätta accepterar du detta. Läs mer om cookies.

Close
Bilden föreställer riksarkitekten Helena Bjarnegård. Foto: Hanna Franzén, Boverket

Bilden föreställer riksarkitekten Helena Bjarnegård. Foto: Hanna Franzén, Boverket

”Vem känner sig välkommen i de gemensamma miljöerna?”

Helena Bjarnegård är riksarkitekt på Boverket och ordförande för styrgruppen för gestaltad livsmiljö. Gruppen består av fyra myndigheter som är särskilt utpekade av regeringen för att främja utvecklingen av kvalitativa och hållbara byggda miljöer i Sverige. Vi har pratat med henne inför årets konferens för gestaltad livsmiljö som går av stapeln den 14 oktober. Konferensen den 14 oktober på temat Gestaltad livsmiljö och demokrati är ett samarrangemang  mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.

Text: Juan José Iragorri

Beskriv ditt uppdrag som riksarkitekt och som ordförande i styrgruppen för gestaltad livsmiljö.
– Riksarkitektens roll handlar om att samordna och leda ett antal aktörer som jobbar med implementering av politik för gestaltad livsmiljö på nationell nivå. Styrgruppen för gestaltad livsmiljö består av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Konferensen är en av styrgruppens gemensamma insatser som ingår i uppdraget som styrgruppen fått av regeringen.

Temat för årets konferens är demokrati. Hur går det till i praktiken när ni på de fyra myndigheterna arbetar med gestaltad livsmiljö och demokrati?
– På nationell nivå arbetar vi med att stödja kommuner och andra aktörer i deras arbete. Fokus ligger i att främja utveckling av  kvalitativa och hållbara byggda miljöer. Samtidigt ska vi värna om det allmännas intresse och om medborgarnas möjligheter att komma till tals. Vi arbetar även med en rad vägledningar och riktlinjer kring gemensamma miljöer som skolor och vårdplatser. Statens konstråd genomför en rad konstprojekt med brett deltagande från invånare, ArkDes arbetar med pilotprojekt som exempelvis Street moves och Riksantikvarieämbetet har byggt upp en kunskapsbank kring frågorna.. Tillsammans sprider vi kunskap och skapar engagemang kring frågorna genom bland annat denna konferens.

Vad innebär social hållbarhet och demokrati i den gestaltade livsmiljön?
– Det finns många aspekter på demokrati kopplat till byggd miljö och gestaltning. En aspekt handlar om inkludering, om att ha rätt att göra sin röst hörd och även om att ha möjlighet att komma till tals när en miljö ska utvecklas. En annan aspekt handlar om vem som representeras i de gemensamma miljöerna. Vem avbildas i konsten, vilka grupper satsas på i de offentliga budgetarna etc. En tredje aspekt och kanske den viktigaste, vem känner sig välkommen i de gemensamma miljöerna. Vem känner sig inkluderad och vem känner sig trygg.

Vilken är den största utmaningen i arbetet med social hållbarhet och demokrati i offentliga rum?
– Den största utmaningen är att lyckas med en omsorgsfull gestaltning som verkligen får många att känna sig inkluderade och välkomna till en miljö. Det är lätt att säga att vi kan lyckas med detta bara genom att genomföra en dialogprocess men det är inte så enkelt. En plats kan finnas kvar i fler hundra år och den kommer att användas av människor i generationer. Platser behöver gestaltas för att kännas meningsfulla för de som lever idag och för framtida generationer. Detta är en mycket svår uppgift och det krävs yrkesskickliga personer för att klara detta.

Vad är Sverige duktiga på när det kommer till gestaltning av offentliga rum? Vad kan vi bli bättre på?
– Gemensamma rum ska vara kvalitativa, hållbara, ha goda förutsättningar för förvaltning och samtidigt vara härliga för människor att vistas i. Det finns enskilda exempel på gestaltning som är väldigt bra – både modernt och historiskt. Bollnäs torg, Angereds resecentrum och systemet av temalekplatser i Malmö är fina exempel på utformning av gemensamma rum. Även om det finns enskilda omsorgsfullt gestaltade och genomförda platser är de alldeles för få. Nivån är generellt för låg och den behöver höjas både vad gäller enkla små platser och stora gemensamma rum – både i stad och landsbygd.

Vad betyder begreppet “tillsammansarbete”?
– Vårt samhälle behöver ställas om till ett mer hållbart samhälle där vi värderar långsiktig kvalitet. Detta är inte en persons arbete. Vi behöver vara många som arbetar tillsammans. Alla de som lyssnar på konferensen är värdefulla i det arbete som vi gör tillsammans i Sverige.

Kan du berätta om en arbetsinsats som du är väldigt nöjd med/stolt över?
– Jag är stolt över mitt arbete som jag gör tillsammans med en rad myndigheter. Flera av myndigheterna som jag leder i dessa frågor har på varsitt håll börjat leverera starkt för att främja kvalitet och hållbarhet i fysisk miljö utifrån sina olika perspektiv. Det mest publika exemplet är ArkDes som just invigt sin utställning om en av Sveriges genom tiderna mest intressanta arkitekter – Sigurd Lewerentz. Statens konstråd har arbetat tillsammans med Formas för att få till finansiering av forskning om gestaltad livsmiljö. Riksantikvarieämbetet har lyft frågan om kulturmiljö och hållbarhet till en ny nivå och Boverket kommer under hösten ut med ett helt paket av vägledningar till kommunerna.

För vem/vilka är Konferens 2021: gestaltad livsmiljö och demokrati intressant?
– Alla som på något sätt arbetar med eller i angränsning till skapande, utveckling och förvaltande av fysisk miljö. Vare sig man är en offentlig aktör, jobbar i näringslivet eller forskar i akademien är man varmt välkommen.

Anmäl dig till den digitala konferensen här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse