Open Call 2021: Finansierade projekt

Över 130 projekt ansökte om medel i utlysningen ArkDes Think Tank Open Call 2021. Temat för utlysningen var Gemensamma rum och mellanrum. Projekten startar under våren 2021 och avslutas i november 2021.

”Hej!”
AJ Landskap, Beteendelabbet, Gunilla Bandolin

Forskare har påvisat att sociala kontakter, även med människor man inte känner, har stor påverkan på hur man upplever lycka i livet. Projektet ”Hej!” utforskar hur stadens offentliga rum kan utformas med utgångspunkt i människors sociala beteenden. Vad är det som gör att vi beter oss vänligt och omtänksamt mot varandra i de gemensamma rummen? Ett beteende som ligger i fokus för projektet är att hälsa på varandra, att exempelvis säga; hej!

Genom att närma sig en offentlig plats på ett tvärdisciplinärt sätt – med en metod som gemensamt arbetas fram av landskapsarkitekter, beteendestrateger och en konstnär – skapas en möjlighet att gå på djupet och hitta nya vägar fram för att utforma en plats för de sociala processer som pågår i staden.  Projektet har fyra faser där de första två fokuserar på metodutveckling utifrån tre olika fält. I de två senare faserna testas och utvärderas metoden genom en prototyp i skala 1:1 på Riksdalertorget i Hägersten, Stockholm.

Läs mer: Slutrapport ”Hej!”

Integrerade gröna typologier
Ekologigruppen, Warm in the winter

För att bevara och forma morgondagens hållbara samhälle måste hänsyn tas till ekosystemtjänster i kommunal utveckling, gestaltning och förvaltning. Idag finns en konflikt mellan stadsutveckling och fungerande ekosystem – konkurrensen om mark i täta städer gör nämligen att viktiga sakfrågor ställs mot varandra. Därför krävs en djupare förståelse om hur dessa värden skulle kunna samspela på ett nytt och mer integrerat sätt men också hur det kan synliggöras genom illustrativt material.

Typologier är ett av de bärande koncepten inom planering och arkitektur för att beskriva, analysera och utforma bebyggda miljöer. Byggnads-, kvarters- och gatutypologier ger en bild av en tanke, ett ideal i stadsutvecklingen och är ett koncept som planerare och arkitekter är vana att arbeta med. Till dessa finns också konceptet med gröna typologier men de har hittills oftast hanterats separat. Det planeras exempelvis för stadsdelsparker, kvartersparker, fickparker, gröna oaser och innergårdar på kvartersmark parallellt snarare än som en integrerad del av samma struktur.

Det här projektet syftar till att utveckla och testa 3-6 olika typer av integrerade gröna typologier. Som referenspunkt för att identifiera gröna typologier och möjligheten att integrera dem med kvarters- och gatutypologier används Åkersberga tätort i Österåkers kommun.

Läs mer: Slutrapport Integrerade gröna typologier

Odla torg
Gaia arkitektur, Lisa Maria Enzenhofer, Återbruket Klippen

Det här projektet kommer att utveckla metoder som syftar till att ta fram arkitekturstrategier för torgbildning på landsbygden. Platsen är bykärnan på Sollerön i hjärtat av Siljan. Öns specifika kvaliteter; ett särpräglat mikroklimat, unika grödor, lokalproducerat timmer och en bygemenskap som bland annat bidrar med kollektivt odlade rotfrukter och lokalskjuten älg till skollunchen gör detta case till en lämplig prototyp. I projektet kommer torget som arketypiskt rum att undersökas. Frågan som ställs i projektet är: vad gör ett torg till ett torg? Stegvis kommer en serie av tester att genomföras tillsammans med byns boende och öns aktörer.

Platsens södra aktör är Sollerö skola som fått utmärkelsen Naturskyddsföreningens stora miljöpris. Den östra aktören är Återbruket klippen som tagit över en kulturlada där nya utomhuspedagogiska moment lanseras så som ett plantotek. Platsens västra aktör är Coop som vill vara en multifunktionell och modern lanthandel. Platsens bortre västra aktör är prästgården som arbetar för en ökad biologisk mångfald. På denna plats pågår just nu livet, men den historiska klungbyn har luckrats upp och mötet sker nu på en parkering.

Genom flera mindre förändringar, som till exempel att öppna upp ett staket, flytta en detalj från en fäbod, designa och placera möbler för odling och samvaro på strategiska lägen eller ändra riktning på trafiken, ska projektet möjliggöra möten kring Solleröns torg. Förändringarna görs dynamiskt och i samklang med byns invånare och aktörer. Genom tillfällig arkitektur, försiktig samtidigt som djärv, skapas en metod för att omvandla en parkering till öns torg. Ett startskott in i en långsiktig utveckling av en gestaltad bykärna av fler rum och platser, och färre parkeringar och mellanrum.

Läs mer: Slutrapport Odla Torg

Commonplay
Topia Landskapsarkitekter, Upplands Bro kommun, SLU

Projektet Commonplay vill visa hur samhället kan ställa om från centraliserade lekplatser till ett decentraliserat nätverk av lekmiljöer. Vi vill utveckla nya strategier som med låg ekologisk och ekonomisk resurspåverkan omvandlar några av våra vanligaste vardagslandskap till variationsrika gröna leksystem.

I fokus står urbana gröna allmänningar, en av de till ytan vanligaste offentliga rummen i staden. De har genom historien spelat en viktig roll i svenska städers ekologiska, ekonomiska och sociala system. Idag riskerar de att betraktas som bortglömda ytor.

Projektet kommer, med små ingrepp som utgår ifrån platsens unika förutsättningar, att förvandla de urbana gröna allmänningarna från gröna mellanrum till integrerade leksystem – ett nätverk av lekmiljöer som blir en naturlig del av stadens struktur. I processen ingår landskapsarkitekter, barn och unga, forskare och tjänstemän på kommunen. Den tänkta slutprodukten är en digital publikation som beskriver metoden, samt tillämpning av metoden på två platser i Upplands Bro kommun i anslutning till pågående utvecklingsprojekt.

Läs mer: Slutrapport Commonplay

Eds andra kiosk
Egnahemsfabriken, Dare2Build, Not Quite

Dalsland, väster om Vänern, har kallats för Sveriges mest bortglömda landskap. I spåren efter strukturomvandlingar och urbaniseringskoncentration, behöver Dalsland finna nya vägar till sin egen framtid. Vi vill med vårt projekt omsätta teorier om platsutveckling och mötesplatsbyggande i en utforskande praktisk tillämpning. Projektet handlar om att uppföra en 15 kvm stor kiosk i den lilla orten Håbol, i Dals Eds kommun, utformad efter en historisk förlaga uppförd av George Zackariasson 1929. Eftersom kiosken går i historiska fotspår är namnet givet: Eds andra kiosk.

Genom projektet undersöks vad som krävs för att skapa ett nytt offentlig rum. Räcker det med att tillföra en kiosk? Hur kan kiosken i sin tur fungera som sammankopplare mellan lokala nätverk? Vilken kombination av funktioner behövs för att platsen ska fungera på sikt? Genom projektet utforskas samtidigt processens betydelse; delaktighet i design, planering och byggande, kommunikation med bygden, betydelsen av att det nya blir en del av platsens historia.  Kiosken placeras på privat tomtmark invid ett vägskäl mellan Henneviken / Näs / Tuvan, en punkt som utgör en naturlig mötesplats i den lokala geografin. Här finns även områdets brevlådor och många passerar, särskilt sommartid: cyklister, scouter, motorcyklar, veteranbilar.

Eds andra kiosk är inte bara tänkt som en kiosk utan också som en kulturscen och som ett besöksmål. Därför kallas den av projektgruppen för en Kulturkiosk. Förhoppningen är att den enkla affärsverksamheten på en oväntad plats ska uppmuntra fler att öppna små kulturkiosker som genererar nya mikrooffentligheter.