
Open Call 2019: Den onde, den gode, den fule
Snart är det dags för nästa omgång av ArkDes Öppna utlysning, där du som arbetar med gestaltad livsmiljö kan söka pengar för att realisera ett projekt som du tycker saknas. Under 2019 genomfördes fem projekt som alla tilldelats medel från utlysningen. Ett av dem var ”Den onde, den gode, den fule” som genomfördes av Tibro kommun, Anders Berensson Architects och Folk Lab.
– Målet har alltid varit att finna resurser på plats och skapa projektet utifrån det, säger Anders Berensson på Anders Berensson Architects.
Han är en av initiativtagarna till projektet Den onde, den gode, den fule, som fick projektmedel från ArkDes Öppna utlysning 2019. Tillsammans med Tibro Kommun och organisationen Folk Lab ville Anders Berensson nyttja det numera öde stationsområdet till att skapa en ny plats för invånarna i Tibro.
Historien börjar egentligen för länge sedan, när Tibro var ett bondesamhälle med en lång tradition av möbelsnickeri och hantverk. Tack vare den goda tillgången på bra virke kunde många jordbrukare dryga ut kassan genom att sälja egentillverkade möbler. När sedan järnvägen kom, och med den en större marknad, började en mer storskalig möbelindustri ta fart. Tibro är vad man brukar kalla ett stationssamhälle, som vuxit fram i större skala tack vare en utbyggd järnväg.
Med den storskaliga möbeltillverkningen kom även specialistkompetenser till Tibro. Tapetserare, bildhuggare och bonare strömmade till orten. Under efterkrigstiden byggdes det första hyreshuset och orten blomstrade. Möbelindustrin fortsatte att expandera stadigt fram till slutet av 1970-talet då den storskaliga tillverkningen upphörde. I början av 2000-talet lades järnvägen ned för gott, men möbeltraditionen lever kvar. Än idag finns ett sextiotal företag i Tibro som på ett eller annat sätt är verksamma inom området.
För den som känner till ortens historia är det uppenbart att både möbler och järnväg har betytt mycket för Tibros identitet och ekonomi. Det är i just detta som projektet Den onde, den gode, den fule har sin början.
En ny mötesplats
Sedan järnvägen lades ned 2003 har spårområdet i centrala Tibro stått öde. Spåret går tvärs igenom staden och det behövdes en plan för vad som skulle ersätta den viktiga järnvägsanknytningen. År 2018 påbörjades därför ett dialogarbete där Tibros invånare tillfrågades om hur de ville att platsen skulle utvecklas. Det var då Anders kopplades in.
– Processen började med frågan ”hur”. Hur genomför vi den här dialogen på bästa sätt? Kommunen ville gärna ha bilder eller färdiga förslag som invånarna skulle reagera på. Så jag började skissa. Jag tog fram ett sextiotal förslag, på allt ifrån en pissoar till Eiffeltornet, för att visa invånarna att de kunde föreslå precis vad som helst.
Bilderna som Anders tagit fram visades upp under Tibros årliga ljusvandring. Responsen blev mycket god, hela 260 förslag på vad platsen skulle kunna innehålla kom från Tibroborna.
Det var just i det här skedet, när processen påbörjats men ännu inte riktigt kommit igång, som ArkDes Öppna utlysning kom in i bilden. Projektgruppen såg en möjlighet att kunna fördjupa dialogarbetet och undersöka om vissa idéer faktiskt kunde genomföras.
I och med finansieringen från utlysningen fick Anders och kommunen möjlighet att på allvar börja hantera förslagen. De sammanställde och analyserade önskemålen, snart kunde de konstatera att tre förslagskategorier var vanligast förekommande. Den ena handlade om publika platser – en lekpark, ett motionsspår, en park – som kunde sysselsätta människor i alla åldrar. Den andra handlade om byggnader, både privata eller mer publika, innehållande exempelvis bostäder, caféer eller kultur. Den tredje kategorin handlade om att helt enkelt få fart på järnvägen igen, något som är politiskt omöjligt. Däremot skulle järnvägen kunna bli något annat, ett spår för ridning eller löpning kanske, något som inte gör den till en barriär.
Hitta de lokala resurserna
När behoven hade identifierats var det dags att inventera resurserna. Vad fanns det för expertkunskaper i Tibro? Kunde man hitta några överskottsprodukter att använda i gestaltningen av olika idéer? Anders började åka runt till Tibros många småföretagare.
– Planen var att göra en plan, att åtminstone kunna realisera en grej på spårområdet. Men det vi hittade i Tibros tillverkningsindustri var enorma resurser, extrem kompetens och en jättestor maskinpark med varenda avancerad robot som finns. Vi märkte att vår ursprungliga idé, att spika ihop lite grejer av några lastpallar, inte fungerade. Det vore att skända det som Tibro är bra på.
Förutom resurser och kunskap hittade Anders även ett stort intresse för att delta. Många av Tibros företag ville vara med i att skapa något för invånarna. Istället för en plan för ett projekt fanns snart en plan för 15 projekt. I träföretagens lagerlokaler hittades handgjord ornamentik och vackert svarvade detaljer, som bara låg där. Där fanns även avkapade skivor och reglar som kunde användas till utomhusmöbler, planteringar och lekparker. Anders träffade även företaget Prisma som tillverkar de knapp-boxar som finns vid övergångsställen i hela Sverige. Det visade sig att dessa boxar kunde användas till att göra andra saker också, som att tända olika lampor eller spela musik.
Företaget Flexflock vars affärsidé är att flocka, det vill säga ge objekt i olika storlekar en sammetsyta, flockade en husvagn. Denna ställdes på spårområdet och fungerade som ett kommunkontor på plats. Organisationen Folk Lab genomförde workshops med invånare där strukturer av plaströr byggdes. Syftet var att visualisera olika möjligheter samt att få med pensionärer och unga, målgrupper som missats tidigare.
En buffé av möjligheter
Projektgruppens ansvar har, enligt Anders, varit att koppla ihop behoven med resurserna. Resultatet blev en katalog av olika projektförslag som kan genomföras på kortare eller längre sikt. Vissa bygger på ett engagemang från näringslivet, andra hänger helt på kommunen.
– Det finns en känsla av att det inte händer något i Tibro. Därför tror jag att det här kan vara en bra strategi. Istället för att göra en stor investering en gång ser vi till att små investeringar görs hela tiden. Det här blir en positiv utveckling som kan ske under en lång tid, menar Anders.
Han understryker också att det här arbetssättet har tagit mer tid än han först trodde. Under projekttiden har han suttit i extremt många möten, för att snappa upp idéer och få input från de lokala företagen. Men det har också varit kul och lärorikt, att gräva där man står och hitta andra saker än de man trodde man skulle hitta. Han frågar sig även om det här projektet hade kunnat genomföras på en annan ort, där förutsättningarna sett annorlunda ut.
– Att det här har funkat så bra är mycket tack vare stadsarkitekten Leifs stora engagemang och visioner. I Tibro har det även varit lätt att träffa beslutsfattare och få med sig näringslivet, så kanske det inte är på alla orter.
Finansieringen från ArkDes Öppna utlysning har också varit helt avgörande. Den gav raketbränsle till hela processen och gjorde det möjligt för kommunen att våga satsa.
– Det är svårt för en kommun med en dålig budget att motivera finansieringen av ett arkitekturexperiment. Det är också svårt att försöka sälja in något som inte gjorts innan. Att däremot få en gratis arkitekt som kan arbeta med en plats under en begränsad tid, det är lättare att få okej på.
Vad har hänt?
När själva idéfasen – och därmed även projekttiden på ArkDes – avslutats i december 2019 var tanken att sätta igång med realiserandet i februari året därpå. Det kom coronapandemin och satte stopp för, allt fick läggas på is ett litet tag. Nu i oktober kunde man äntligen komma igång med byggandet. Ett projekt, där kommunen samarbetat med Prisma samt med en lokal glasblåsare, står nu på plats. Projektet består av en upplyst väg över spåret, med lampor av handblåst glas och möjlighet att spela musik. Där ska det även planteras träd framöver.
– Jag trodde att jag skulle behöva vara mer inblandad i hela gestaltningsprocessen. Men jag åkte i princip bara dit och visade ett fotomontage över hur jag hade tänkt mig att det skulle se ut. Den lilla knuffen räckte, sen har projektet bara flutit på. Jag blev jätteglad över det, att det här nu är Tibros projekt som de gjort i princip själva, berättar Anders.
På sätt och vis har han trollat bort sig själv ur processen säger han, något han är mycket nöjd med. Samtidigt har han tät kontakt med Leif. I Tibro ska den här typen av process nu jobbas in i översiktsplanen, så att budget kan finnas för att fortsätta med det här arbetssättet framöver.
– Det är slående hur enkelt och billigt det är att göra ett projekt när alla hjälps åt. Alla bidrog med en liten del. Nu ska vi utvärdera, men jag tror att kommunen kommer att fortsätta på samma spår.
Det här är ett av fem kortreportage som följer upp de projekt som fick medel från ArkDes Öppna utlysning 2019. Vad handlade projekten om? Vad har hänt sedan sist? Häng med på vår reportageserie i fem delar fram till öppnandet av nästa omgång i december 2020!