Museet är tillfälligt stängt, njut av ett digitalt besök tillsvidare!

Museets övriga öppettider

Meny

Bättre upplevelse med cookies Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbsida. Genom att fortsätta accepterar du detta. Läs mer om cookies.

Close

Open Call 2019: Augmented Dialogue

Snart är det dags för nästa omgång av ArkDes Öppna utlysning, där du som yrkesverksam inom gestaltad livsmiljö kan söka pengar för att realisera ett projekt som du tycker saknas. Under 2019 genomfördes fem projekt som alla tilldelats medel från utlysningen. Ett av dem var Augmented Dialogue som drevs av Utopia arkitekter och Doberman.

Alla kommuner har ett ansvar att låta invånare tycka till om olika stadsutvecklingsprojekt som är på gång. Ofta sker detta genom samråd. Det innebär att kommunen bjuder in till ett möte där den som vill får ställa frågor och uttrycka sin åsikt om kommande bebyggelse.

Samrådsprocessen dras med flera utmaningar. Den ligger sent i processen och inte sällan är materialet svårtillgängligt och kräver stora kunskaper. Många upplever samrådsmötena som svåra och inte sällan blir det dålig stämning. Dessutom tenderar medelåldern att vara ganska hög. Att driva framgångsrik medborgardialog är svårt.

Men finns det kanske andra sätt att göra det på? Kanske kan dialogprocesser bli mer lustfyllda och inspirerande, på samma gång som de även fångar upp positiva inspel?

Detta var en av utgångspunkterna i projektet Augmented Dialogue som drevs av Utopia Arkitekter och Doberman, med finansiering från ArkDes Öppna utlysning. Projektet syftade till att skapa en prototyp till en AR-baserad mobil-app där nya stadsutvecklingsprojekt kan visualiseras i skala 1:1 på sina tänkta framtida plats. I appen inkluderades också möjligheten att kommentera och diskutera planerad utformning. Jesper Lövkvist, konceptutvecklare och kommunikationsansvarig på Utopia Arkitekter, ser ett stort behov av nya former för medborgardeltagande och stor potential i AR-tekniken när man parar den med möjligheten till dialog och medskapande.

– Samrådsmöten är oftast inte särskilt öppna. Vanligtvis är det mest de som inte gillar förslagen och som går på tvären som kommer till tals. Den som tycker att något är bra engagerar sig sällan. Samtidigt finns det tydliga bevis för att samskapande ger ökad kvalitet, både i resultat och process, inte minst genom engagemang och en känsla av ägandeskap. Generellt är kommunerna allt för dåliga både på att släppa in medborgare tidigt i processen och att faktiskt förvalta den input man kan få på ett resultatorienterat sätt.

Linnéa Becker, strateg på företaget Doberman som samverkade med Utopia Arkitekter i projektet, håller med.

– Staden är till för alla människor. Hus och gator är ingenting utan oss invånare, det är vi som är staden. Allt fler andra branscher arbetar med användarinvolvering, exempelvis när man utvecklar digitala tjänster och produkter. Där är det en självklar del av processen. I fastighetsutveckling och stadsutveckling verkar man däremot ligga efter.

Bakgrundsarbetet

Innan utvecklingen av själva prototypen, genomförde projektgruppen ett insiktsarbete. De pratade med kommunanställda, experter, forskare och folk på gatan. Tanken var att identifiera problem, behov och drivkrafter kopplat till dialogprocessen.

– Under insiktsarbetet blev det tydligt att projektet i grund och botten inte handlar om en teknisk utveckling. Snarare behöver vi fokusera på pedagogik och psykologi, alltså att sänka tröskeln för deltagande, bygga kunskap om processen hos medborgarna och hitta sätt att göra deltagande i stadsutvecklingsprocessen begriplig och lustfylld, säger Jesper Lövkvist.

Insiktsarbetet ledde till ett flertal slutsatser som blev vägledande i det fortsatta arbetet. Många medborgare upplevde till exempel att bristande uppföljning, bristande kunskap om stadsbyggnadsprocessen och svårigheter att förstå ritningar eller tekniska dokument höjde tröskeln för deltagande. Från den yrkesverksamma sidan uppmärksammades svårigheter i att tolka input och översätta dialogresultaten till konkreta stadsbyggnadsåtgärder.

En workshop genomfördes senare under projektet, där fler intressenter från både offentlig och privat sektor bjöds in för att smaskapa idéer om hur appen kunde se ut mer konkret. Gruppen ställdes inför flera svåra frågeställningar kring utmaningar, funktioner, användningsområden och personliga erfarenheter kopplade till stadsbyggnadsprocessen.

Ett tydligt underlag, baserat på både intervjuer och workshop, växte fram. Viktigt var exempelvis möjligheten att via appen kunna hänga med i processen och förstå var den befinner sig. Dessutom behövde den rikta människor till tydliga frågeställningar om det som faktiskt är möjligt att påverka i processens olika skeden. Coacha användaren helt enkelt, i syfte att göra inputen så tydlig och användbar som möjligt.

Appen Stadslabbet växer fram

Själva prototypen utvecklades under en intensiv sprintvecka då appen, som nu fått namnet Stadslabbet, även skulle hinna testas mot en grupp användare.

– Prototypen innehåller de mest grundläggande funktionerna och illustrationer av hur appen skulle kunna utvecklas vidare. Med tanke på förutsättningarna var det orimligt att komma längre än så. Det finns en hel del att tänka på kring framtida funktionalitet, men i prototypen har vi en bra grund att stå på för den fortsatta utvecklingen, säger Linnéa Becker.

Testningen av appen genomfördes på Hornsbruksgatan i Stockholm, där en testgrupp fick möjlighet att vandra omkring och prova de tre grundläggande funktioner som Linnéa Becker berättar om. Dessa utgjordes av en 3D modell av byggnaden som var korrekt utplacerad i stadsmiljön, ett informationslager där användaren kunde se en tidslinje för projektet och få relevanta fakta om projektets förutsättningar samt en påverkansfunktion som gav möjlighet att komma med egna idéer och förslag via exempelvis betygssättning och fritext.

Vad händer nu?

När prototypen färdigställts och resultaten dokumenterats var projekttiden för Augmented Dialogue slut. Men arbetet med appen lever vidare. Tillsammans med Helsingborgs kommun gör Utopia Arkitekter just nu en vidareutveckling av prototypen för att anpassa den för ett lokalt projekt inriktat på utvecklingen av ett nytt torg i miljonprogramsområdet Drottninghög. Via appen ska medborgare bland annat kunna placera ut stadsmöbler, planteringar och andra tänkta funktioner på platsen för det framtida torget, men också ge feedback på befintliga förslag.

Utopia Arkitekter och Helsingborgs kommun har dessutom beviljats medel från Vinnovas utlysning Civic Tech för att kunna fortsätta utvecklingen av Stadslabbet. Sammanlagt finns nu nästan två miljoner kronor till projektets förfogande för att driva arbetet vidare under 2021.

Pedram Seddighzadeh på Utopia arkitekter menar att bidraget från ArkDes har varit helt avgörande för att Stadslabbet har kunnat bli verklighet.

– Att kunna visa upp en prototyp har varit guld värt. Även om utlysningen från ArkDes handlade om en mindre summa pengar i sammanhanget så har den gett oss möjlighet att göra ett viktigt förarbete som sen lett vidare till större samarbeten. Inte minst var det utlysningens formulering som fick igång vårt idéarbete i rätt riktning.

Projektet har också lett till flera konkreta diskussioner med andra kommuner. Planer finns även för ett fortsatt samarbete med ArkDes ThinkTank, där appen skulle kunna användas inom ramen för ArkDes projekt Street Moves.

Det här är ett av fem kortreportage som följer upp de projekt som fick medel från ArkDes Öppna utlysning 2019. Vad handlade projekten om? Vad har hänt sedan sist? Häng med på vår reportageserie i fem delar fram till lanseringsdatum för nästa omgång i december 2020!

 

Så hanterar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse