sdfsdfdsf

Museets övriga öppettider

Fri Entré

Meny

Bättre upplevelse med cookies Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbsida. Genom att fortsätta accepterar du detta. Läs mer om cookies.

Close

Samtal i fokus: Christer Larsson

Christer är arkitekt och tidigare stadsbyggnadsdirektör i Malmö. 2014 utsågs han av regeringen som särskild utredare med uppdrag att föreslå en ny politik för arkitektur, form och design och lade 2015 fram utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Sedan 2017 är Christer adjungerad professor i arkitektur vid arkitektskolan vid Lunds universitet.

Politik för gestaltad livsmiljö beslutades i riksdagen i maj 2018. Vad är den största förändring som den nya politiken åstadkommit?
– Begreppet Gestaltad livsmiljö har slagit rot – det har blivit en perspektivförskjutning. Från att vi har pratat om arkitektur och form har fokus i stället hamnat på de som lever i det gestaltade – människorna.
Det är en enorm kraft som har genererats, exempelvis har riksarkitekten blivit en mycket starkare position än vad jag kunnat drömma om. En annan viktig koppling är rådet för hållbara städer – att ha så många myndighetschefer i samma rum, och att de arbetar tillsammans med frågor om framtidens städer. Det är en bedrift. Jag kan också se att ny kunskap och forskning genereras exempelvis genom nya utlysningar.

Vem ser du som politikens genomförare?
– I slutänden är det ju kommunerna som är genomförarna. Det är också det som är svårigheten. Det är en utmaning att få alla Sveriges kommuner att bli förebildliga, att ha förmågan att beställa och ställa krav. Alla vi som jobbar med politiken är viktiga. Jag tror att det är arkitektkåren och konstnärerna som har goda förutsättningar till att processleda. Processen kommer att vara viktig.

Att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden är en av målets strecksatser. Varför är detta en viktig fråga?
– Att ställa krav och att handla upp rätt är lite av en nyckel. Det är viktigt att kunna se till samhälleliga värden och sådana värden skapas ju över lång tid. Men det handlar också om ägardirektiv till statliga och kommunala byggaktörer. Här finns möjligheter. Processerna vi jobbar i skapar otroliga värden om vi gör rätt.

Finns det mål eller andra processer som du ser som ”draghjälp” för gestaltad livsmiljö? Hur kan de hjälpa?
– Barnkonventionen kommer att bli viktig. Det som är bra för barn är bra för andra grupper också.

En del av politikens målsättning är att alla skall
ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vad ser du som det viktigaste verktyget i det arbetet?
– Det redan byggda är ju 99%. Vi måste få med rösterna från de som redan bor i staden och som använder de miljöer som finns där. Människor är så kloka och kan så mycket om den plats de bor på. Vi som arbetar med gestaltning har en roll att spela där. Vi kan kombinera rumsliga processer med sociala processer. Samtidigt är utbildningen viktig – redan i grundskolan behöver vi berätta om möjligheten och rätten att påverka!
Mycket i politiken handlar ju inte om det som ska byggas, utan om att ta vara på vad vi har men också att ställa till rätta det som blev fel. Segregationen hänger ju mycket ihop med att vi inte har en sammanhängande stad för att trafikplaneringen separerade stadsdelar och skapade avstånd. Vi måste återskapa möjligheten till kontakt mellan människor.

Vad tror du om politikens utfall om fem år?
– Efter Corona kommer mycket fokus ligga på livskvalitet, och goda gestaltade livsmiljöer kan bidra till det. Där har vi som formar staden en viktig roll att spela. Då gäller det att ta plats och att vi arkitekter och gestaltare visar att vi har förutsättningarna att bidra till något bättre. Allt som sker ska ju äga rum någonstans. Vi kan gestalta de rummen.

Vad brister?
– Utbildningen. De akademiska utbildningarna behöver få in begreppet tidigt så att det följer med studenterna från start, att de får en förståelse för kontext och process från start. Men jag tror också att det behövs en ökad allmän kun-skap om arkitektur och stadsutveckling. Vi som arbetar med stadsutveckling kan bli bättre på att öppna upp och föra dialog, det är nästan en profession i sig, men kunskapen hos allmänheten är också viktig.

Så hanterar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse